Jag var inte alls särskilt sugen...

På att promenera idag. Men jag tvingade mig iväg. Det blev 8 639 steg (7 238 aerobicsteg under 57 minuter). Och först var det astrist, jag ville ha sällskap. Sambon vägrade. Jag gick iväg muttrandes för mig själv på ett asnegativt och supertråkigt humör. Bara negativa tankar. Men efter halva rundan vände det. Jag tittade upp och såg en solglimt. Bör tilläggas att jag bara gått och glott ner i marken innan. Nu känner jag mig pigg och glad igen. Vilken jäkla tur att jag gav mig ut, nu slipper ungarna en sur mamma i eftermiddag.